Leoš Janáček

Leoš Janáček (; döpt som Leo Eugen Janáček), född 3 juli 1854 i Hukvaldy i Österrike-Ungern, död 10 augusti 1928 i Ostrava i Tjeckoslovakien, var en tjeckisk tonsättare, musikteoretiker, folklorist, publicist och lärare. Han var inspirerad av mährisk och slavisk folkmusik i sina egna modernistiska kompositioner. Fram till 1895 hängav han sig huvudsakligen åt folkmusikforskning och hans egna tidiga verk var inspirerade av samtida tonsättare som Antonín Dvořák. Hans senare verk innehåller hans tidigare studier av nationell folkmusik i en modern och mycket originell syntes, till en början tydlig i operan ''Jenůfa'', ofta kallad en mährisk nationalopera, som hade premiär 1904 i Brno.

''Jenůfa'' gjorde succé i Prag 1916 och gav Janáček tillträde till världens stora operascener. Hans senare verk är de mest uppskattade, såsom den symfoniska dikten ''Sinfonietta'', den oratorielika ''Glagolitisk mässa'', rapsodin ''Taras Bulba'', två stråkkvartetter, andra kammarmusikverk och operor. Han betraktas, tillsammans med Antonín Dvořák och Bedřich Smetana, som en av de mest betydande tjeckiska tonsättarna. Levererad av Wikipedia